Framtidens bostadsmarknad.


Klicka här för att läsa SKL-s rapport ”Så löser vi bristen på bostäder”


På sista sidan återfinner du texten:

Regering  och  riksdag  måste  också  föra  en  nationell  social  bostadspolitik  som  stöttar  dem  som  i  dag  inte  har  möjlighet  att  skaffa  en  bostad  på  egen hand. Det handlar bland annat om att se över systemet för bostadsbidrag och höja  bostadstillägget  för  pensionärer  och  människor  med  olika  funktions-­

nedsättningar. Det handlar också om att utreda möjligheten att införa ett förmånligt  subventionerat  bosparande  för  unga  och  subventionerade  startlån 

för unga och nyanlända med ordnad ekonomi, enligt norsk modell. Det skulle underlätta inträdet på den ägda bostadsmarknaden. För att ge fler människor möjlighet att efterfråga bostäder måste fastighets­

ägarna mildra sina inkomstkrav och andra krav för att skriva ett kontrakt. Det gäller både privata ägare och kommunala fastighetsbolag.


Mer att läsa:


Fredriks blogg:   https://kopsch.blogg.lu.se/


Sverige är på väg emot en bostadskrasch


En miljon fler invånare år 2028 – var är bostäderna?



Betraktelse över en misslyckad bostadspolitik:


Marknaden har tre lägen:


Marknadskrafterna styr: Efterfrågan större än tillgången priserna stiger. Alla har inte råd. Det är hit marknadskrafterna strävar.

Jämviktsläge: Efterfrågan och tillgång är lika stora. En marknad i balans. Det är hit vi vanliga strävar.

Fallande efterfrågan: Efterfrågan är mindre än tillgången. Inget bra läge för någon.


A: Marknadskrafterna styr skolan: Höga skolavgifter Alla barn har inte råd att gå i skola:

B: Marknadskrafterna styr vården. Alla har inte råd med sjukvård.

C:  Marknadskrafterna styr boendet. Alla har inte råd att bo.

 

Marknadskrafterna har inget samvete.

I många länder dominerar marknaden alla tre områdena. Det svenska samhället har någorlunda lyckats med att hålla ett jämviktsläge i A och B. tack vara fokus på kostnader och mycket egen verksamhet. I C har samhället fallit undan för marknadskrafterna. Detta beror på stort eget ägande av bostäder och politikerna vill inte stöta sig med bostadsägarna. Resultat enligt följande:


Skoleleverna mår dåligt:

Kan jag få ett jobb med så bra lön att bankerna godkänner mej som låntagare? I annat fall får jag försöka få en bostad på till den svindyra hyres-marknaden eller bo kvar hemma hos mamma.


Kvinna som lever i ett dåligt förhållande:

Kan jag skiljas? Hur skall jag kunna bo som ensam med barnen. Jag får inte lån i banken och jag har inte råd med en egen hyreslägenhet.

Resultat sjukskrivningar.

Ur statens budget: Sjukpenning 37,6 miljarder, Aktivitets och sjukersättning 47,7 miljarder.


Pensionären som arbetat i hela sitt liv men har inte råd att både betala hyra och att leva.

Ur statens budget: Garantipension 13,3 miljarder. Bostadstillägg till pensionärer 8,3 miljarder. Beloppet kommer att öka. (Bostadsbidrag barnfamiljer 4,6 miljarder)


Trånngoddhet i alla invandrartäta bostadsområden.

11 personer i en tvåa (Källa Hem o Hyra nr 7  2018)



















Ungefär två tredjedelar är eget ägt boendende. En   tredjedel är hyresrätter.


Vad har i idag:

Du bor du i eget boende villa eller bostadsrätt. Värdestegringen är ungefär lika stor som kostnaden att bo. Du bor gratis. Kanske till och med vinst.

Vinnare: Byggbolag som kan ta ut höga priser på bostäder.

Banker: som kan låna ut till hög ränta. Bankenas totala vinst är ca 100 miljarder kronor/år. Bankerna tjänar 10 000 kr på varje innevånare, ung som gammal varje år.


Du bor i hyresrätt. Du betalar ungefär dubbelt så mycket i hyra som det kostar hyresvärden att driva fastigheten. Andra halvan av hyran är kapitaltillväxt för hyresvärden. Avskrivning och vinst. Om man får tro Ekstads bokföring så minskar värdet på en fastighet till hälften på 20 år. Hela värdestegringen stannar dessutom hos hyresvärden. Klicka här för att ta del av bokslutet för kommunens bostadsbolag Eksta samt Wallanstam som referens.


Mycket lönsamt att renovera. En ny köksfläkt inköpspris 2 000 kr kostar hyresgästen 14 200 kr på 10 år (Källa Hem och Hyra nr 8  2018)


Hur har det kunnat bli så här?

Byggherrarna bygger bostadsrätter dyrt och lyxigt för att maximera vinsten. Man bygger inte mer än vad den mest kapitalstarka delen av marknaden mäktar med att köpa. Vi har aldrig byggt så lite som nu under de senaste 80 åren. På hyresmarknaden är efterfrågan på bostad stor. Man bygger lagom mycket för att kunna ta ut en ordentlig vinst.


















Dessutom har räntorna fallit. Inga åtgärder har vidtagits för att bromsa prisökningen på bostäder. Detta har skapat en prisstegring på boende långt över ökningen av konsumentprisindex. Förstört pensionernas värde som är baserat på konsumtionsindex. Pensionen räcker inte till både hyran och att leva. Du måste ha sålt en bostad i annat fall måste du ha bostadstillägg. Vem är skyldig till detta. Det är vi väljare som valt in politiker oförmögna att hantera problematiken.

 

Nu är vi här och måste hantera situationen.

Det går inte att ordinera psykofarmaka, till elever och småbarnsmammor, mot rädslan att inte få lån i banken.


Höjda bostadstillägg hjälper inte mot bostadsbristen. Det är bara ett kvitto till byggherrarna att deras politik är den rätta. Nu kan fler pensionärer efterfråga dyra hyreslägenheter. Bostadstillägg på 8,3 miljarder är endast ett bidrag till vinsten.


Nu sjunker bostadsbyggandet igen på grund av amorteringskrav. Färre kan efterfråga dyra lägenheter. Man sänker byggtakten tills man kan få ut ytterligare prishöjningar ur marknaden. Den förda politiken ger snart anledning till att höja bostadstillägget ytterligare.


Kommunen måste stå på kommuninnevånarens sida mot banker och byggherrar.


Vad skall kommunen göra?

Skapa en marknad i jämviktsläge. Skaffa en ordentlig markreserv. Bygg billigt i kommunal regi. Håll uppe byggtakten. Byggherrarna skall inte kunna minska byggandet bara för att ytterligare öka vinsten.


Vi kan inte bygga så att priserna sjunker. Då förstör vi för alla som har köpt ett dyrt hus nyligen.


Bostadstillägget är behovsprövat. Inför att du får tillgång till en billig lägenhet om du är berättigad till bostadsbidrag över en viss summa. Därmed stör vi inte den befintliga bostadsmarknaden. Det frigör lägenheter  och minskar behovet av bostadsbidrag. Bostads-bidraget används även för att bygga kommunalt bostadskapital och inte för att öka byggherrarnas vinster. I valrörelsen finns förslaget om en ny boendeform: "Biståndsbedömt trygghetsboende" Rätt tänkt men alldeles för klent. Denna text är en utökning av det förslaget.


Styr även övrigt byggande med hjälp av bostads-tillägget. Hyror, vinster och standard över en viss norm ger minskat bostadstillägg. Det styr mot billigare hyreslägenheter hos de privata fastighetsägarna.

 

Sjukpenningen är behovsprövad. Är du sjuk på grund av din oro för framtiden är det där man måste vidta åtgärder och inte skriva ut psykofarmaka.

Inför sjukpenningslånegaranti. Lånar inte banken ut till dej så fixar kommunen detta så att du kan skaffa en bostadsrätt. Det är fullständigt vansinne att bankerna skall tjäna 100 miljarder varje år 10 000 på varje innevånare. Ingen politiker gör någonting. Inför man denna garanti kan man bygga ännu mer i kommunal regi då detta håller uppe efterfrågetrycket på den befintliga marknaden.


Inför en typ av stöd som liknar studiemedel.  De som av olika anledningar inte har någon vän på banken kan få låna av denna "samhällsbank". Studiemedlen har krav på behov och uppträdande. Krav skall det finnas även här. En sådan banktjänst skulle lösa många av de problem vi har idag. Svårt att flytta hemifrån, oro för framtiden, segregation, trångboddhet  mm. Fördelarna uppväger mer än väl kreditförlusterna.


Kommunen måste äga mer infrastuktur, mark och bostäder än den privata marknaden. Detta för att vara prisledande. Svårt att ta till sig i en borgerligt styrd kommun. Jämför med äldreomsorgen och skola där kommunen driver den största delen av verksamheten och har full kontroll över prisbilden.


Kanske kan erfarenheterna från försäljningen av Kungsbacka Energi AB ge en tankeställare. Försäljningen inbringade 100 millioner och genererar extra kostnader för kungsbackas innevånare på 26 öre/kWh. Totalt ca. 40 millioner kronor varje år. Redan nu har vi betalt i 15 år som ger 600 millioner. 

För en pensionär med medelpension, och ett hus som drar 20000 kWh/år, motsvarar kostnadsökningen en höjning av kommunalskatten med 4 kr. Vi seniorer mäktar inte med fler sådana försäljningar. För detaljer klicka här.


Vi seniorer tackar den högre makt, i skepnad av en kvinna, som stoppade förslaget att sälja Eksta till Derome AB.  Utan Eksta i kommunal ägo hade vi haft mycket mindre handlingsutrymme.




Vad mer behövs göras?

Trycket på storstadsregionerna måste minska.


Hela Sverige skall leva:

Läs programmet här


Bättre kommunikationsnät runt storstäderna:

Läs Göteborgs föslag här

Här finns mycket tänkvärt.



Sociala kontrakt

Människor som av olika anledningar inte kan efterfråga en bostad på den öppna marknaden.

Socialtjänsterna i Sverige har tillsammans över 24 000 sociala kontrakt. (Källa Boverket). Framtidens bomarknad måste försöka hålla nere denna siffra.


Läs Konjungturrådets rapport.
Kapitalbeskattningens förutsättningar
Sammanfattning finner du här.

Hela rapporten finner du här